Vad händer på elmarknaden?

Sommaren 2020 kännetecknades av rekordlåga elpriser, medan pendeln svängde åt rakt motsatt håll hösten och vintern 2021. För att få en inblick i hur elmarknaden fungerar, varför elpriserna kan svänga kraftigt och hur vi på ett lokalt plan påverkas av nationella och internationella händelser bad vi energimarknadsexperten Arne Bergvik att svara och förklara.

En elmarknad i gungning

Experten svarar och förklarar

Finns det ett enkelt svar på varför elpriserna svängt så kraftigt?

- Det enkla svaret är att kostnaden för att producera el har stigit rejält, vilket gör att elpriset också stiger. I Europa prissätts elen av kol- och gaskraftverk. Kolpriset har stigit rejält, gaspriset har rusat i och med att tillgången på gas är ansträngd. Och dessutom är priset för utsläpp fyra gånger högre nu än 2020 – det har blivit dyrt att smutsa ner.

När vi pratade med dig i vintras menade du att elpriset inte är högt, utan europeiskt. Kan du utveckla det resonemanget?

- Sverige ligger i Europa och våra elnät är sammankopplade. Eftersom kraftproduktionen i Sverige och Norge utgörs till stor del av billig vatten- och vindkraft, så är elpriset oftast lägre här än ute på kontinenten. Men inte alltid – under vissa omständigheter och särskilt i södra Sverige så räcker överföringen till för att utjämna prisskillnaderna. Det ger oss vad vi tolkar som ett högt elpris på spotmarknaden, men som inte nödvändigtvis är högre än spotpriserna i andra europeiska länder.

I samband med att Ryssland inledde sitt militära angrepp mot Ukraina den 24 februari rusade priserna på allt ifrån naturgas till el och olja. Samtidigt förvärrades den pågående energikrisen i Europa. Du menade i en artikel i Dagens industri samma dag att risken då var stor för fortsatta prisuppgångar och störningar under lång tid på energimarknaderna, vilket även på sikt kan slå mot svenska energikonsumenter. Förklara kort hur du tänker.

- Putins aggressioner mot Ukraina inleddes 2014 och har som sagt eskalerat ytterligare. Eftersom Ryssland står för 40 procent av Europas gasimport skapar det givetvis en oro för hur pålitlig tillgången på rysk gas egentligen är. Dessutom har flödena varit kraftigt begränsade under hela 2021. Gazprom, Rysslands stora energijätte, har levererat de gasvolymer som har kontrakterats med Europa, men sedan oktober ingenting utöver det. Och de där extra volymerna har varit viktiga de senaste åren och utgjort mellan en femtedel och en fjärdedel av de totala flödena. Så tillgången är minst sagt begränsad nu. Det ger ett högre gaspris och därmed dyrare gaskraft i Europa och tidvis ett högre elpris också i Sverige. Ryssland är också en stor exportör av kol och olja.

Sverige är uppdelat i fyra elprisområden, där Lindesbergs kommun tillhör prisområde 3. Under hösten och vintern har priserna mellan elprisområdena varierat stort. Du menar att när, var och hur elen produceras och konsumeras på sikt kommer att vara viktiga för elpriset. Ska vi alltså satsa mer på lokal förnybar energiproduktion?

- Ja, den senaste tidens nyheter visar vikten av att tänka på sin energisäkerhet, alltså att ha en större egen självförsörjning av energi. Särskilt förnybar energi kommer bli en allt viktigare del av försörjningen, just på grund av att den inte behöver bränslen eller orsakar driftutsläpp. Det krävs ett bättre system överlag med flera olika energilösningar för att vi ska minska vårt fossilberoende och Putins makt över vår vardag.

Till sist, vad kan vi förvänta oss av elpriserna framåt?

- Tyvärr ser krisen ut att bli långvarig, och konsekvenserna kommer att påverka oss ännu längre. Men utmaningarna skapar också möjligheter. Till exempel ger ett högt pris på olja och el större besparingar för de som värmer huset med fjärrvärme, kör elbil, isolerar huset och investerar i solceller.

Arne Bergvik är tidigare chefsanalytiker på Jämtkraft, numera energistrateg på konsultföretaget Sigholm. Han medverkar regelbundet som Linde Energis energimarknadsexpert och uttalar sig i bland annat Dagens industri.